Jag börjar bli underbart nöjd med mina vardagar nu. Nu handlar det bara om att börja optimera och strukturera.
De enda återstående orosmomenten som kvarstår är de jobb som är på egen firma som börjar EFTER normal arbetstid, hurvida jag nu egentligen orkar och VILL ta itu med dessa…
Under en tid nu har man levt singel och kunnat planera dagarna utefter egen tid och ork. Det enda som jag haft att förhålla mig till är mina barnveckor – vilket blir ganska enkelt. Varannan vecka är normal arbetstid och varannan är omänsklig arbetstid. Ungefär sådär.
Jag fick ÄNTLIGEN en förklaring till framgång och tid hos en väldigt framgångsrik affärsman som jag har som kund. Jag har undrat och undrat hur man har kunnat driva på som denne gjort till den ålder han är i idag.
Hur kombinerar man familj, vänner och privatliv?
Jo, från honom själv framkom ingen vettig förklaring utan han är aktivt på mig och berättar hur jag ska fortsätta driva och driva för att bli framgångsrik.
-”Du måste bara fortsätta satsa som du gör nu!”
Absolut tänker jag, men HUR får jag tid? Tänk om jag skulle råka bli kär? och vill stadga mig?
Nu äntligen fick jag chans att fråga hans fru vid ett tillfälle och fick då den enklaste av enkla förklaringar…
Han tillhör den generationen som lastat över barnen på sin fru eftersom det varit “hans ansvar” att jobba.
Alltså, försvinner all respekt från min sida.
Framgången på dessa villkor är helt ointressant, då är jag hellre arbetslös men älskad och tillsammans med mina barn.
Något som slår mig i samma stund jag skriver detta är att jag arbetar för två personer. Är det rättvist med tanke på hur många arbetslösa som finns därute?
Jag upplever det dock inte som att det ens skulle bli gjort om jag inte själv tar tag i det. Kanske inte ens jobben existerat…
Det finns ändå en viss “skam” när man tar för sig av arbete. Det är som sagt bara tid som begränsar mig.
Idag är det huset som tar min tid efter arbetsdagarna. Jag har ju trots allt TVÅ hus numera. Jag gör mitt bästa för att lugnt och sansat ta mig an alla arbeten som krävs härhemma.
I dagsläget är det dock så mycket jag vill ge mig på att det är svårt att börja i en ände. Många inköp behöver göras, allt från bokhyllor till sängkläder till alla de gästsängar jag köpt – är uppe i två dubbelsängar och fem 90 sängar.
Många familjemedlemmar som ska kunna komma på besök ;o)